Energipolitiken i Tjeckien – balans mellan kärnkraft, kol och förnybart

Tjeckien – ett land som satsat på energitrygghet i en tid då dess större granne - ett land som tidigare ansågs mycket förnuftigt - stänger sina kärnkraftverk. Det handlar om Tyskland, som genomgår en enorm energikris, delvis till följd av sina beslut att avveckla kärnkraften.

Tjeckien har under många år fört en energipolitik som framför allt bygger på leveranssäkerhet och att bibehålla ekonomins konkurrenskraft. Den ideologi som drivs inom EU, och som tvingar fram investeringar i förnybar energi, genomförs förstås, men man tar inga riskfyllda steg. Till skillnad från flera europeiska länder som mycket snabbt minskade sin konventionella energiproduktion, valde tjeckerna ett mer gradvis tillvägagångssätt. Landets energimix har under åren vilat på två pelare: kärnkraft och kol, särskilt brunkol. I dag befinner sig landet dock äntligen i en omställningsfas, vars mål är att minska utsläppen, utveckla förnybar energi och samtidigt ytterligare stärka kärnkraftens roll.

Något som är värt att nämna redan från början - tjeckerna tjänar faktiskt pengar på den dyra energin, eftersom de exporterar den. Det visar i praktiken att de under lång tid har skött sin energipolitik mycket förnuftigt och kan tjäna som exempel för många länder inom detta område.

Tjeckisk pragmatism - det syns tydligt inom energipolitiken

Tjeckiens energipolitik lyfts ofta fram som ett exempel på ett pragmatiskt förhållningssätt till omställningen, särskilt med tanke på att det i västvärlden vid ett tillfälle framför allt var klimatideologi som drev besluten. Prag utgår inte från ett fullständigt avsteg från stabila energikällor till förmån för enbart förnybar energi, utan bygger istället ett system baserat på flera kompletterande tekniker. Kärnkraften ska säkerställa en stabil produktion dygnet runt, förnybar energi ska öka andelen ren el, och gas samt andra flexibla källor ska fungera som en säkerhet för systemet under övergångsperioder.

Man bör komma ihåg att Tjeckien, som saknar tillgång till havet (landet är ett inlandsland), alltid i viss mån skulle vara beroende av andra länder genom sin satsning på importerade råvaror som gas - åtminstone infrastrukturellt - även om landet omges av länder som formellt sett är allierade, både ekonomiskt, politiskt och militärt. De tjeckiska regeringarna genom åren har klarat provet gällande energioberoende mycket väl - och har med tydlig framgång undvikit detta hot, trots att olika politiska falanger styrt i Prag under årens lopp. Delvis är dagens tjeckiska energimix också ett resultat av beslut som fattades redan under Tjeckoslovakiens tid (landet upplöstes 1993), till exempel beslutet att satsa på kärnkraft. Efter kommunismens fall ärvde tjeckerna många eftersatta sektorer från det tidigare systemet, men lyckligtvis visar sig de planer för utbyggnad av kärnkraften som togs fram under 1970- och 1980-talen i dag ha varit kloka.

• ✅ Kolla in: Värmeväxlare från Nordic Tec

I lager

Värmeväxlare Nordic Tec Ba-16-32 1" 130 kW

SE-värmeväxlare-Ba-16-32

147,99 €

Lägg till i varukorgen

I lager

Värmeväxlare 170 plattor NORDIC TEC Ba-115-170 2,5" 6300kW

Värmeväxlare-Ba-115-170-2,5"

2 899,99 €

View

I lager

Värmeväxlare 60 plattor Nordic Tec Ba-60-60 1 1/4" 660 kW

SE-värmeväxlare-Ba-60-60

542,99 €

Lägg till i varukorgen

Hur ser den tjeckiska energimixen ut?

Tjeckiens energimix har under många år varit en av de mest karakteristiska i Centraleuropa. Kolkraftverk har spelat en stor roll, särskilt sådana som utnyttjar landets inhemska brunkolsfyndigheter. Samtidigt har Tjeckien en väl utbyggd kärnkraft, som blivit en av de viktigaste delarna av elsystemet. I dag står kärnkraften för en betydande del av elproduktionen och betraktas som grunden för den framtida omställningen. Tankar på att avveckla kärnkraften, som i Tyskland, tas inte på allvar i Prag. Under 2024 kom ungefär 41 % av all el som producerades vid Moldau från kärnreaktorer.

Under de senaste åren har de olika källornas andelar gradvis förändrats. Kolproduktionen minskar, medan betydelsen av lågutsläppsenergi ökar. Enligt den tjeckiska energipolitikens riktlinjer ska andelen förnybar energi öka systematiskt, dock utan att man avstår från kärnkraften.

Kärnkraftverk i Tjeckien

Kärnkraften är den viktigaste delen av Tjeckiens energistrategi, och kärnkraftverken i landet är därför ingen kvarleva från det förflutna - det finns till och med planer på att bygga ut den tjeckiska kärnkraften, eftersom regeringen i Prag tycks ha ett balanserat och förnuftigt förhållningssätt till förnybar energi. Det vill säga, regeringen satsar på dess utveckling och erbjuder en rad incitament, men ser ingen möjlighet att bygga hela energisystemet på den, och tilldelar den istället en kompletterande roll. Man erbjuder inte bidrag eller subventioner jämförbara med exempelvis de som fanns i grannlandet Polen (som var rentav enorma), eftersom man är medveten om deras instabilitet och håller sig till tydligt fastställda proportioner. Kärnkraften är fortfarande viktigast i Tjeckien.

Tjeckien har två stora kärnkraftverk: Dukovany och Temelín. Dessa anläggningar står för en stor del av landets elproduktion och gör det möjligt att minska beroendet av fossila bränslen. Det är inte uteslutet att kärnkraftens andel av energimixen kommer att öka ytterligare i framtiden.

Kärnkraftverk i Tjeckien - de 2 största kraftverken ligger i landets södra del

Kärnkraftens framtid i Tjeckien

Tjeckerna underhåller inte bara sina befintliga reaktorer, utan planerar även deras utbyggnad. Särskilt viktig är utbyggnaden av kärnkraftverket Dukovany, där nya kärnkraftsblock planeras. Parallellt utvecklas koncept kring små modulära reaktorer (SMR), som i framtiden skulle kunna komplettera de traditionella kärnkraftverken.

Ytterligare - ett tredje kärnkraftverk - planeras i Tušimice, denna gång i nordvästra Tjeckien. Detta ligger dock ännu långt fram i tiden, eftersom bygget beräknas påbörjas först 2034, med planerad invigning år 2038. Kraftverkets effekt ska bli 1,5 GW.

Detta angreppssätt visar att Tjeckien inte betraktar kärnkraften som en övergångsteknik, utan som en strategisk energikälla för decennier framöver. Landet lyckades stå emot den press som Berlin under en tid utövade för att driva igenom en politik där grannländernas energiförsörjning skulle byggas på rysk gas - det handlar förstås om Nord Stream 2, och i dag vet vi att denna politik till slut misslyckades efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Kärnkraftverk är särskilt viktiga för ett land med en stark industri som behöver en stabil och förutsägbar energiförsörjning, och en sådan industri har Tjeckien. Redan före första världskriget ansågs Tjeckien vara ett starkt industrialiserat land. Utan billig energi skulle den tjeckiska industrin upphöra att vara konkurrenskraftig. Den tjeckiska industrin är en stor leverantör av komponenter till den tyska industrin (beroendet av Tyskland i detta avseende lyfts fram som en betydande svaghet i den tjeckiska ekonomin). Om Tjeckien inte har tillgång till stabil och billig energi är det lätt att föreställa sig en situation där landets roll i leveranskedjan gradvis ersätts av länder med lägre kostnader inom detta område. Konkurrensen i regionen är hård.

Kol – fortfarande viktigt, men med en tydlig framtid

Under flera decennier var tjeckiskt kol grunden för landets energiförsörjning. Kolkraftverk stod för både elproduktion och fjärrvärme till många städer. Kolet är fortfarande en viktig del av systemet, men dess betydelse minskar successivt.

Tjeckien planerar att avveckla kolkraften, men processen ska ske gradvis. Enligt nuvarande planer siktar landet på att fasa ut kolkraften omkring år 2033. Samtidigt betonar myndigheterna vikten av att bevara energisäkerheten, vilket innebär att övergångsperioden kräver att kolkraftens kapacitet ersätts på lämpligt sätt av andra källor. Här och var förekommer kritik mot så ambitiösa mål, särskilt mot bakgrund av en viss tillbakagång för de mest radikala klimatmålen, även inom EU. Det utländska trycket att överge kolkraften är betydligt svagare i dag än det var för några år sedan.

I praktiken innebär detta att Tjeckien inte har för avsikt att upprepa det tyska scenariot med en plötslig avveckling av stabila energikällor utan att säkerställa alternativ. De viktigaste ersättarna ska vara kärnkraft, förnybar energi och delvis gas. Ett viktigt samarbete i detta avseende är samarbetet med Polen, som har en utmärkt transportinfrastruktur och är förberett för mottagning och vidaredistribution av amerikansk gas (det handlar om gasterminaler), men även för distribution av norsk gas (Baltic Pipe).

Förnybar energi i Tjeckien

Även om man vid en vistelse i Tjeckien ofta får intrycket att man ser gott om anläggningar för förnybar energi, kan man efter flera år konstatera att den förnybara energin i landet i slutändan utvecklats något långsammare än i vissa västeuropeiska länder, men samtidigt inte lika snabbt som på jämförbara marknader i utvecklingsländer, det vill säga i Tjeckiens grannländer. Här har det inte förekommit någon investeringsboom inom solenergi som går att jämföra med grannlandet Polen, som vid ett tillfälle var det land i Europa där flest solcellsanläggningar installerades, även med hänsyn tagen till marknadens befolkningsmässiga storlek. Om man däremot bedömer situationen med några års perspektiv bör man fråga sig om tjeckerna verkligen har förlorat på detta. I till exempel Polen, där marknaden för förnybar energi växte till enorma men konstlat uppblåsta proportioner genom subventioner, installerades solpaneler även på hus där till exempel två pensionärer bodde. Det är inte alls självklart att sådana små villaanläggningar i slutändan blir särskilt ekonomiska. Det var inte överallt ekonomiskt motiverat, och de enorma subventionerna drev i praktiken upp priserna på installationerna kraftigt. De blåste också upp marginalerna enormt, och sådana gigantiska subventioner riktade huvudsakligen mot solenergi innebar i praktiken att man subventionerade solcellstillverkare i ... Kina (eftersom alla förstås inser att de solcellspaneler som monteras på europeiska tak inte är europeisk tillverkning). I Tjeckien har solenergin utvecklats på ett mer balanserat sätt, kanske svagare än på vissa marknader - men ibland mer genomtänkt. Avsaknaden av så påträngande subventioner ledde paradoxalt nog till att man undvek vissa avarter.

Färre investeringar i förnybar energi beror även på att landet har mindre gynnsamma förutsättningar för vindkraft än kustländer, och inte förfogar över någon stor vattenkraftspotential.

Den största betydelsen bland de förnybara källorna har ändå i dag - solcellsanläggningar, biomassa och därefter vattenkraft. Tjeckien planerar dock att öka andelen förnybar energi, särskilt genom fortsatt utbyggnad av solenergi och decentraliserade lokala anläggningar.

Samtidigt skiljer sig den tjeckiska strategin från den hos länder som vill bygga hela energisystemet främst på förnybar energi. I Prag utgår man från att förnybara källor kommer att vara en viktig del av energimixen, men att de behöver ett stabilt komplement i form av kärnkraft. Det förtjänar nog respekt.

• ✅ Kolla in: Pumpgrupper GPN från Nordic Tec

I lager

Värmefördelare för Pumpgrupper-Shuntgrupper | Nordic Tec 3–6

SE-fordelare-GPN-3-6

224,99 €

Lägg till i varukorgen

I lager

Värmefördelare för Pumpgrupper-Shuntgrupper | Nordic Tec 2–4

SE-fordelare-GPN-2-4

142,99 €

Lägg till i varukorgen

Tjeckien och energiomställningen – en egen väg istället för en revolution

Den tjeckiska energiomställningen ser annorlunda ut än i många europeiska länder. Istället för att snabbt överge alla konventionella källor satsar Tjeckien på en gradvis förändring av energiproduktionens struktur.

Huvudmålet är att minska utsläppen samtidigt som industrins konkurrenskraft bevaras. Tjeckien är ett starkt industrialiserat land, vilket gör att tillgången till billig och stabil energi har enorm betydelse för ekonomin. En alltför snabb ökning av energikostnaderna skulle kunna påverka maskinindustrin, fordonsindustrin och andra exportsektorer negativt.

Av denna anledning innebär den tjeckiska energipolitiken en satsning på lågutsläppsteknik, men lämnar samtidigt utrymme för källor som garanterar systemets stabilitet.

Kärnkraftverk - kommer Tjeckien satsa på SMR och ny teknik?

En av inriktningarna för Tjeckiens energiutveckling är små modulära reaktorer (SMR). Denna teknik ses som ett potentiellt komplement till stora kärnkraftverk. Fördelen med SMR ska vara möjligheten att bygga mindre enheter, som lättare kan anpassas efter industrins behov eller lokala fjärrvärmesystem.

Det tjeckiska energibolaget ČEZ utreder möjligheten att använda denna teknik och samarbetar bland annat kring projekt kopplade till modulära reaktorer. De första anläggningarna av detta slag ligger dock fortfarande långt fram i tiden, eftersom de kräver ytterligare teknikutveckling samt lämpliga regulatoriska processer.

Om SMR visar sig vara ekonomiskt konkurrenskraftiga kan de bli ytterligare en del av den tjeckiska energimodellen, vid sidan av stora kärnkraftverk och förnybar energi.

Sammanfattning – den tjeckiska energimodellen satsar på balans

Tjeckiens energipolitik är ett exempel på ett system som försöker förena klimatmål med energisäkerhet och ekonomins behov. Landet överger inte kärnkraften, minskar successivt kolkraften och utvecklar förnybar energi.

Den viktigaste delen av Tjeckiens framtida energimix kommer sannolikt fortsatt att vara kärnkraften. Andelen förnybar energi kommer att öka, medan de konventionella källorna gradvis kommer att minska - även om detta inte är helt säkert när det gäller kärnkraften, eftersom det ännu inte finns någon konsensus i landet.

Det tjeckiska exemplet visar att en energiomställning inte måste innebära ett fullständigt avsteg från stabila energikällor. Den tjeckiska modellen bygger framför allt på att säkerställa att energin samtidigt är ren, prisvärd och pålitlig - för både industrin och invånarna.

BLOGG:

• Hur fungerar en säkerhetsventil?
• Val av värmeväxlare till en glykolbaserad luftvärmare
• Pellettillverkning - hur går det till och kan man göra det själv?