Luftvärmare – hur fungerar den och var används den?

Luftvärmare är en apparat avsedd för snabb och effektiv uppvärmning av luft i lokaler. Denna lösning används vanligtvis i industrihallar, lager, verkstäder, handelslokaler, garage samt ekonomibyggnader. I hem eller lägenheter - snarare inte, uppvärmning med varm tilluft är förstås känt och förekommer, men här handlar det snarare om en något annan lösning, eftersom vattenburna luftvärmare är en något annan, mer industriell lösning. Beroende på konstruktion och energikälla kan man stöta på vattenburna, elektriska, gas- eller oljedrivna luftvärmare.

Särskilt intressanta är vattenburna luftvärmare, som kan anslutas till en centralvärmeinstallation, en panna, en buffert, och i ett korrekt utformat system även till en värmepump. Hur fungerar en luftvärmare och när är det värt att välja denna typ av uppvärmning?

Hur fungerar en luftvärmare?

Funktionsprincipen för en luftvärmare är relativt enkel. Apparaten tar in kallare luft från rummet, värmer upp den och leder den sedan med hjälp av en fläkt tillbaka in i byggnaden. Frågan när det gäller funktionsprincipen är dock - hur värmer den? eller - vad värmer den luften med?

När det gäller en vattenburen luftvärmare är det en värmeväxlare som ansvarar för energiöverföringen, och genom den flödar hett eller varmt vatten från värmeinstallationen. Fläkten tvingar fram ett luftflöde genom värmeväxlaren, vilket gör att en intensiv värmeväxling mellan det varma vattnet och luften sker. Detta är en så kallad vatten-luft-värmeväxlare, som inte ska förväxlas med andra typer av värmeväxlare. Egentligen är själva luftvärmaren en sorts värmeväxlare, i vilken värmeväxling sker mellan det varma vattnet (eller alternativt oljan eller glykolen) och luften - kompletterad med en fläkt.

Schemat kan presenteras mycket enkelt:

värmekälla → varmt vatten (eller glykol) → luftvärmare → uppvärmd luft → rum

Till skillnad från traditionella radiatorer bygger en luftvärmare inte huvudsakligen på naturlig konvektion. Det forcerade luftflödet gör att värmen kan spridas betydligt snabbare i rummet.

Vattenburna luftvärmare – vad består de av?

En typisk vattenburen luftvärmare består i första hand av en värmeväxlare, en fläkt, ett hölje samt element som gör det möjligt att rikta den uppvärmda luftströmmen åt rätt håll.

Värmeväxlaren är oftast tillverkad av kopparrör försedda med aluminiumlameller. En sådan konstruktion gör det möjligt att uppnå en stor värmeväxlingsyta vid relativt små apparatmått.

Fläkten ansvarar i sin tur för luftflödet. Ju högre dess kapacitet är, desto större mängd luft kan passera genom luftvärmaren under en given tid - och därmed kan luftvärmaren värma större byggnadsvolymer. Den potentiella kapaciteten hos vattenburna luftvärmare anges som effekt, precis som för de flesta värmeapparater. Den anges oftast i kW (kilowatt).

I praktiken påverkas apparatens kapacitet alltså inte bara av vattentemperaturen, utan även av vattenflödet genom värmeväxlaren, lufttemperaturen i rummet samt fläktens kapacitet.

Värmeväxlare Nordic Tec Ba-32-30 1" 175 kW

Slut i Lager

Värmeväxlare Nordic Tec Ba-32-30 1" 175 kW

SE-värmeväxlare-Ba-32-30

183,99 €

View

I lager

Värmeväxlare Nordic Tec Ba-32-20 1" 125 kW

SE-värmeväxlare-Ba-32-20

152,99 €

Golvvärme Shuntgrupp | Nordic Tec GPN-180-3DR

Golvvärme Shuntgrupp | Nordic Tec GPN-180-3DR 2

I lager

Shuntgrupp för golvvärme och radiatorer | Nordic Tec GPN-180-3DR

SE-Shuntgrupp-GPN-180-3DR

137,99 €

Var används luftvärmare oftast?

Luftvärmare fungerar särskilt bra i stora lokaler, där användning av klassiska radiatorer skulle vara opraktiskt eller kräva en mycket stor värmeyta. Man tänker då genast på till exempel produktionshallar, men även kyrkor.

Typiska användningsområden är framför allt:

produktions- och industrihallar,
lager och logistikcenter,
bilverkstäder,
garage,
butiker och handelslokaler,
lantbruk och ekonomibyggnader,
växthus,
idrottshallar,
serviceanläggningar.

En stor fördel är möjligheten att relativt snabbt höja temperaturen. Detta har särskild betydelse i lokaler som används periodvis och som inte behöver värmas dygnet runt. En nackdel är däremot att rummen kyls ner snabbare efter att luftvärmarna stängts av (jämfört med klassiska radiatorer eller golvvärme).

Vattenburen eller elektrisk luftvärmare?

Ett av de grundläggande valen är typen av energikälla. En elektrisk luftvärmare är enkel att installera, eftersom den i grunden framför allt kräver en lämplig elförsörjning. Man behöver inte dra någon vatteninstallation till den - vilket är dess främsta fördel. Dock ...

Vid högre effekter kan denna typ av elvärme dock generera höga driftskostnader samt kräva en elinstallation med tillräcklig effekt. Den kräver helt enkelt en ganska stor energiförbrukning. Därför kan den vara en bra lösning på platser där vi vistas sporadiskt, till exempel i garage eller verkstäder (såvida det inte rör sig om arbetsverkstäder, till exempel kopplade till näringsverksamhet).

Är en vattenburen luftvärmare alltså mer ekonomisk?

En vattenburen luftvärmare utnyttjar däremot värme som producerats av en extern källa, till exempel en värmepanna (det kan dock även vara en värmepump eller en vattenmantlad kamin). I byggnader som redan har en vattenburen centralvärmeinstallation är det därför ofta en mer naturlig lösning - men det kräver att vattenrör dras fram till luftvärmaren för att förse den med värme. Själva installationen blir alltså dyrare, men driften - betydligt billigare.

Man kan dock inte entydigt säga att en typ av luftvärmare alltid är bättre. Valet beror i första hand på byggnadens storlek, den effekt som krävs, hur byggnaden används samt vilken energikälla som finns tillgänglig.

Glykolbaserad luftvärmare - varför krävs ofta en plattvärmeväxlare?

En glykolbaserad luftvärmare används ofta på platser som är utsatta för låga temperaturer, till exempel i hallar, lager, garage eller ekonomibyggnader, på platser som inte används året runt eller som av någon anledning riskerar att värmeinstallationen fryser. Att använda en glykollösning istället för rent vatten skyddar installationen mot frysning, särskilt när objektet inte värms upp hela tiden. Problemet uppstår dock när huvudvärmeinstallationen (det vill säga den där pannan eller värmepumpen är i drift) arbetar med vatten - vilket vanligtvis är fallet. Att föra in glykol i hela systemet är inte fördelaktigt - det ökar kostnaderna, försämrar mediets värmeegenskaper och kan öka installationens hydrauliska motstånd. Därför används ofta en plattvärmeväxlare, som gör det möjligt att separera de två kretsarna. På ena sidan av värmeväxlaren cirkulerar vatten från pannan, värmepumpen eller en annan källa, medan glykollösningen som förser luftvärmaren med värme cirkulerar på den andra sidan. De två vätskorna blandas inte, och endast värmeenergi överförs mellan dem.

✅ BLOGG: Hur väljer man plattvärmeväxlare till en luftvärmare?

En sådan lösning gör det möjligt att begränsa användningen av glykol till enbart den del av installationen där den verkligen behövs (det vill säga den del som faktiskt riskerar att frysa). Detta har särskild betydelse när luftvärmaren befinner sig i ett utrymme som riskerar att frysa eller när en del av rörledningarna går genom en ouppvärmd zon. Plattvärmeväxlaren skapar då en hydraulisk separation av installationen och gör det möjligt att skapa en separat glykolkrets med en egen cirkulationspump.

Man bör dock komma ihåg att när man väljer en plattvärmeväxlare till en glykolbaserad luftvärmare måste man inte bara beakta dess effekt i kW (som ofta anges för andra parametrar än de som faktiskt gäller i installationen), utan även glykolens koncentration och typ, temperaturerna på båda sidor av värmeväxlaren samt flödena. Glykol har andra fysikaliska egenskaper än vatten, vilket gör att värmeväxlingen blir mindre fördelaktig och flödesmotståndet kan bli större när den används. Av denna anledning bör värmeväxlaren till en glykolbaserad luftvärmare väljas utifrån systemets faktiska driftparametrar, och inte enbart utifrån luftvärmarens nominella effekt.

Värmeväxlare 40 rader Nordic Tec Ba-32-40 1" 230 kW

Värmeväxlare 40 rader Nordic Tec Ba-32-40 1" 230 kW 2

I lager

Värmeväxlare Nordic Tec Ba-32-40 1" 230 kW

SE-värmeväxlare-Ba-32-40

224,50 €

Värmeväxlare med 50 plattor NORDIC TEC Ba-32-50 se8

Värmeväxlare med 50 plattor NORDIC TEC Ba-32-50 se8 2

I lager

Värmeväxlare Nordic Tec Ba-32-50 1" 285 kW

SE-värmeväxlare-Ba-32-50

265,50 €

Monteringssats för plattvärmeväxlare DN25 - 1"

I lager

Monteringssats för plattvärmeväxlare DN25 - 1"

SE-WSP-1

137,99 €

Luftvärmare och värmepump

Ett intressant ämne är samverkan mellan en luftvärmare och en värmepump. Det är möjligt, men det kräver rätt val av utrustning.

Traditionella vattenburna luftvärmare uppnår ofta den av tillverkaren angivna effekten vid en relativt hög vattentemperatur, till exempel 60°C eller 70°C. Värmepumpar arbetar däremot mest effektivt som lågtemperaturkällor, och då är även deras drift relativt ekonomisk, samtidigt som själva värmepumpen potentiellt är minst utsatt för fel på kompressorn eller andra komponenter.

Om vi till luftvärmaren istället för vatten på 70°C tillför vatten med en temperatur på till exempel 35–45°C, kan dess faktiska värmeeffekt vara betydligt lägre än katalogvärdet som anges för den höga parametern - och dess upplevda nytta kan helt enkelt vara otillräcklig. Därför anser många praktiker att den ändå samverkar bättre med pannor, även om - i praktiken - mycket också beror på rummets specifika förutsättningar. Om byggnaden är väl isolerad, har täta fönster och bra golvisolering, kommer komforten säkert att kännas bra redan vid en något lägre temperatur. Kom också ihåg att lagerhallar eller verkstäder vanligtvis inte behöver uppnå samma lufttemperaturer som bostadsutrymmen. Därför fungerar värmepumpar också bra i samverkan med luftvärmare.

Därför är det värt att, för samverkan med en värmepump, välja luftvärmare som är anpassade för lägre framledningstemperaturer eller att dimensionera dem därefter.

Vad avgör effekten hos en luftvärmare?

Den effekt för luftvärmare som anges i katalogen bör inte betraktas som ett fast värde som uppnås under alla förhållanden. Luftvärmarens faktiska värmeeffekt beror på dess driftförhållanden och framledningstemperaturen.

Avgörande betydelse har vattentemperaturen vid in- och utlopp, lufttemperaturen som strömmar in i apparaten, vattenflödet samt mängden luft som passerar genom värmeväxlaren.

Till exempel behöver en luftvärmare märkt som en apparat med 30 kW effekt inte uppnå 30 kW efter anslutning till en godtycklig installation. Om tillverkaren har fastställt denna effekt för vatten med temperaturen 70°C, kommer effekten att bli betydligt lägre vid tillförsel av vatten med temperaturen 40-50°C.

Därför bör man vid jämförelse av luftvärmare inte bara kontrollera antalet kilowatt, utan även de parametrar för vilka tillverkaren har fastställt detta värde. Ibland anger tillverkare även en rekommenderad maximal rumsyta, även om man även i detta avseende bör räkna med en viss marginal.

Hur väljer man luftvärmare utifrån rummets yta?

Att välja luftvärmare enbart utifrån byggnadens yta är en förenkling och kan ibland vara en dålig idé. Två objekt med en yta på 300 m² kan ha helt olika energibehov, vilket huvudsakligen beror på byggnadens isoleringsgrad.

Betydelse har också bland annat rummets takhöjd. I en hall med 6 meters takhöjd blir luftvolymen som ska värmas upp dubbelt så stor som i en byggnad med samma yta och 3 meters takhöjd. Det vill säga - volymen.

Man bör beakta isoleringen av väggar och tak, portarnas och fönstrens yta, den utomhustemperatur som används i beräkningen, den förväntade inomhustemperaturen, ventilationen samt hur ofta portarna öppnas.

Den bästa grunden för valet är därför byggnadens beräknade värmebehov, och inte enbart golvytan. Som en konsekvens bör man som minimum välja 10-15 kW luftvärmare per 100 m².

Man bör dock komma ihåg - vilket är mycket viktigt - att vi måste ha en lämplig värmekälla för att slutligen kunna förse den totala effekt hos luftvärmarna som vi till slut väljer. Om vi har luftvärmare med en effekt på 50 kW, men som värmekälla används en panna med endast 30 kW effekt - måste vi tyvärr glömma det fulla utnyttjandet av deras effekt.

Värmefördelare för Pumpgrupper-Shuntgrupper Nordic Tec 3–6 se

I lager

Värmefördelare för Pumpgrupper-Shuntgrupper | Nordic Tec 3–6

SE-fordelare-GPN-3-6

224,99 €

Värmefördelare för Pumpgrupper-Shuntgrupper Nordic 2–4 se

Värmefördelare för Pumpgrupper-Shuntgrupper Nordic 2–4 se 2

I lager

Värmefördelare för Pumpgrupper-Shuntgrupper | Nordic Tec 2–4

SE-fordelare-GPN-2-4

142,99 €

I lager

Golvbrunn garage 5m-4m-3m-2m - Valfri längd | Nordic Tec

Golvbrunn-garage-NT-val-av-längd

389,99 €

Luftvärmare till en hall - hur planerar man korrekt

I större lokaler är det inte alltid den bästa lösningen att använda en enda mycket stor luftvärmare. Ofta är det fördelaktigare att placera flera mindre luftvärmare i olika delar av hallen. Detta gör det möjligt att fördela den uppvärmda luften mer jämnt och att begränsa uppkomsten av tydligt varmare och kallare zoner. De anställda på platsen kommer med säkerhet att uppleva större komfort, och uppvärmningen blir mer styrbar.

Även tilluftens riktning har betydelse. Varm luft stiger naturligt uppåt, vilket innebär att en felaktigt riktad luftström i höga hallar kan orsaka att stora mängder värme samlas under taket.

I höga byggnader kan man dessutom använda destratifieringsfläktar, vars uppgift är att leda den varmare luften från hallens övre delar mot användningszonen. Antalet luftvärmare som ska väljas till hallen måste naturligtvis också bero på hallens egen storlek.

BLOGG: