Gängor är ett av de vanligaste sätten att sammanfoga komponenter inom teknik, VVS-installationer, industri och mekanik. Det finns många gängstandarder (t.ex. BSP, NPT eller SAE). En av de viktigaste parametrarna för en gänga är dess stigning. Många stöter på detta begrepp vid montering av skruvar, kopplingar eller installationskomponenter, men vet inte alltid exakt vad det betyder. I denna artikel förklarar vi vad gängstigning är, hur den mäts och varför den har så stor betydelse i praktiken.
Gängstigning är avståndet mellan två intilliggande gängvarv, mätt parallellt med skruvens eller rörets axel. Med andra ord är det det avstånd som skruven förflyttar sig under ett helt varv i gängan.
Denna parameter har avgörande betydelse för korrekt passning mellan gängade komponenter. Om två komponenter har olika gängstigning kan det bli svårt att sammanfoga dem.
Gängstigningen anger alltså hur tätt gängvarven är placerade på en viss komponent.
Gängstigning kan bestämmas på flera sätt. Den enklaste metoden är att mäta avståndet mellan två på varandra följande gängtoppunkter med hjälp av ett skjutmått eller ett specialverktyg som kallas gängtolk.
När det gäller metriska gängor anges stigningen direkt i millimeter. Till exempel kan en M10-gänga ha en stigning på 1,5 mm, vilket innebär att avståndet mellan de efterföljande gängvarven är just 1,5 mm.
I anglosaxiska system, såsom tumgängor BSP, anges istället för stigning ofta antalet gängvarv per tum. Denna parameter betecknas med förkortningen TPI (Threads Per Inch).
I metriska gängor är gängstigningen en av de grundläggande parametrarna som beskriver en viss gänga. Gängbeteckningen består vanligtvis av bokstaven M samt gängans diameter i millimeter.
Till exempel betyder beteckningen M12 en gänga med diametern 12 mm. I standardutförande har M12-gängan en stigning på 1,75 mm, även om det i vissa tillämpningar även förekommer fingängor med mindre stigning.
Gängor med mindre stigning möjliggör mer precis justering av förbandet och ger ofta bättre motstånd mot självlossning.
I VVS-installationer används mycket ofta rörgängor såsom BSP eller NPT. I Europa är BSP klart dominerande. I dessa system anges gängstigningen oftast genom antalet gängvarv per tum (TPI).
Till exempel har en 1/2" NPT-gänga 14 gängvarv per tum. Detta innebär att det finns 14 gängvarv på en längd av en tum.
I praktiken innebär detta också ett visst avstånd mellan de efterföljande gängvarven, men i teknisk dokumentation är det vanligare att man använder TPI-värdet.
Gängstigningen har helt enkelt betydelse för hur gängförband fungerar – alltså deras täthet. Framför allt avgör den om två komponenter passar ihop.
Om gängstigningen inte stämmer överens kommer komponenterna inte att kunna skruvas ihop korrekt, och ett försök att sammanfoga dem kan ibland till och med leda till skador på gängan.
Gängstigningen påverkar även:
hur snabbt komponenten kan skruvas in
klämkraften i förbandet
motståndet mot självlossning
precisionen vid justering
Därför är valet av rätt gängstigning mycket viktigt i många tekniska tillämpningar.
Att identifiera gängstigning kan vara nödvändigt vid reparation av utrustning, byte av kopplingar eller anpassning av installationskomponenter.
Vanligtvis används speciella gängtolkar för detta ändamål, vilket gör det möjligt att snabbt matcha rätt stigning. I verkstadsmiljö kan man också mäta avståndet mellan flera gängvarv och dela resultatet med antalet varv.
Tack vare detta kan man fastställa den ungefärliga gängstigningen och välja rätt komponent.
Gängstigning är en av de grundläggande parametrarna som beskriver varje gänga. Den anger avståndet mellan de efterföljande gängvarven och avgör hur gängade komponenter kommer att fungera tillsammans.
Kunskap om gängstigning är särskilt viktig inom mekanik, hydraulik och vid montering av tekniska installationer. Tack vare korrekt val av denna parameter är det möjligt att få en hållbar, tät och säker anslutning, oavsett om du ansluter en ventil, en pump, en pumpgrupp, en värmeväxlare, en hydraulisk separator – eller en vanlig koppling.
BLOGG:
Underdimensionering - Alltför liten värmeväxlare - vad innebär det i praktiken?
Överdimensionering av värmeväxlare - vad är det bra för?
Blandningsventiler, trevägsventiler, fyrvägsventiler – blandare – vad är det egentligen?
Termisk isolering av värmeväxlare – är det nödvändigt? Gör det någon verklig skillnad?
Vilken värmeväxlare för pool?
Hur väljer man en värmeväxlare till en gaspanna?
Leave a comment