☑️ Möjlighet att utöka setet med kulventiler med termometrar - med 2 avstängningsventiler
✅ Gratis leverans i hela Sverige
Ytterligare information:
Den ovan beskrivna fördelaren för 6 kretsar finns också i en version med kulventiler och termometrar, vilket möjliggör temperaturkontroll både vid inlopp och utlopp från värmefördelaren.
Golvvärme som drivs av en värmepump blir allt vanligare och är en av de mest ekonomiska lösningarna för uppvärmning. Detta beror på att golvvärmesystemets optimala temperatur är mellan 30–35 °C, vilket är den temperatur där värmepumpen fungerar mest effektivt och ekonomiskt. Därför är golvvärme en nästan idealisk lösning för värmepumpar och förklarar dess ökande popularitet.
Golvvärme, med sina låga driftstemperaturer, är också fördelaktigt när det kombineras med andra värmekällor som gaspannor eller pelletspannor, eftersom lägre temperaturer innebär lägre energiförbrukning.
En ytterligare fördel med denna lösning är att värmepumpens slitage minskar över tid, särskilt när den används vid låga temperaturer. Dessutom fungerar golvvärmesystem i ett slutet kretslopp, vilket innebär att det inte behöver separeras från värmepumpens krets (så länge värmepumpen inte använder glykol). Slutna system är mindre benägna att drabbas av kalkavlagringar och utgör därför inget stort hot mot värmepumpens krets.
Byggnader som kombinerar radiatorer och golvvärme existerar, och denna lösning var ganska vanlig tidigare. Det blir dock allt tydligare att detta inte är en optimal lösning ur ett långsiktigt kostnadsperspektiv. Vi rekommenderar inte denna lösning.
De fördelar som nämnts ovan med att kombinera golvvärme och värmepump försvinner, eftersom värmepumpen måste leverera temperaturer på minst 45–55 °C istället för 30–35 °C (som krävs för endast golvvärme). Annars kommer radiatorerna inte att bli tillräckligt varma, och deras funktion blir nedsatt. Värmepumpens energiförbrukning ökar avsevärt, tillsammans med uppskattade uppvärmningskostnader, och pumpen slits snabbare.
Vissa tillverkare av värmepumpar kräver att systemet fylls med en glykolblandning för att skydda pumpen från frysning. Ett exempel på detta är värmepumptillverkaren Rotenso. Oavsett garantikrav kan man överväga att använda glykol i regioner där det förekommer frekventa strömavbrott, vilket kan förhindra avfrostningsfunktionen från att aktiveras, vilket kan leda till skador på pumpen och stora förluster.
Om man väljer att använda glykol rekommenderar vi att systemet delas upp i två sektioner, det vill säga separera värmepumpens krets (fylld med glykol) från golvvärmesystemets krets, som bör fyllas med vatten. Separationen av kretsarna bör göras med en plattvärmeväxlare. Om värmeväxlaren dimensioneras korrekt kommer det inte att bli några betydande värmeförluster (vissa tror att värmeförluster kan uppstå, men det händer bara om växlaren är för liten eller felaktigt vald).
Även om våra golvvärmefördelare tekniskt sett kan fungera med glykol, rekommenderar vi inte att hela systemet fylls med denna lösning. Problemet är inte relaterat till kostnaden för glykol (som naturligtvis ökar systemkostnaden i rimlig grad), utan till det faktum att glykol har en annan specifik värme än vatten och därmed avger mindre värme till omgivningen. Därför används glykol i system som riskerar att frysa, som till exempel värmepumpar. Den är lämplig för sådana applikationer men inte lika effektiv i golvvärmesystem.
Glykol i golvvärmesystem gör att byggnaden värms upp mycket långsammare, systemet blir mindre responsivt och värmen ackumuleras i värmevätskan, det vill säga glykolen, istället för att värma upp golvet.
Det finns också teorier om att problemet med glykolens dåliga värmeöverföringsförmåga kan lösas genom att öka trycket i värmesystemet. I praktiken förändrar detta dock inte prestandan nämnvärt och ger endast en partiell och marginell förbättring. Det är en fråga om specifik värme, och fysikens lagar kan inte övertrumfas. Därför bör glykol användas där det verkligen är nödvändigt, exempelvis för att skydda värmepumpens krets (om det bedöms vara lämpligt) eller möjligen i värmesystem i byggnader som inte är bebodda året runt.
Du kanske också gillar
