En pumpgruppsseparator är ett element i värmesystemet som har en mycket viktig funktion – den möjliggör anslutning av flera oberoende värmekretsar till en värmekälla, t.ex. en gaskamin, värmepump eller fastbränslepanna. Tack vare denna är det möjligt att samtidigt mata olika delar av systemet, såsom golvvärme, väggradiatorer eller varmvattentank. Men frågan är – behövs den alltid, när kan man klara sig utan den?
En pumpgruppsseparator fungerar som en slags distributionscentral i värmesystemet – men låt oss säga en som är åtminstone minimalt utbyggd, till den grad att den innehåller minst 2 pumpgrupper. Som vi vet är detta inte alltid fallet i mycket små system.
Pumpgrupperna anslutna till separatorn styr värmen till valda kretsar – varje pump hanterar en annan del av installationen och arbetar oberoende av de andra. Detta gör det t.ex. möjligt att samtidigt upprätthålla en låg temperatur i golvvärmen och en högre i radiatorerna. Gick det att göra utan en separator? Ja, förmodligen genom att använda någon annan typ av förgrenare – men en pumpgruppsseparator är tänkt att vara en färdiglösning. Snabbare att montera (och därmed billigare, eftersom hantverkarens arbete är dyrt) – och enkel att hantera, vilket säkerställer att hela systemet tar mindre plats i pannrummet, vilket också är viktigt.
Förmodligen är det ändå värt det – generellt sett är trenden att använda färdiga komponenter istället för improviserade (och ändå tidskrävande lösningar) synlig överallt. Själva pumpgruppen skulle också kunna ersättas av en separat köpt trefasventil och en pump – och principen för varför den monteras är liknande. Detsamma gäller hydrauliska kopplingar på monteringsplattor etc.
✅ En pumpgruppsseparator är förstås en kostnad. Så vad ger den?
Pumpgruppsseparatorer används både i enfamiljshus och i större byggnader där det finns flera kretsar som kräver olika arbetsparametrar. Detta är en särskilt användbar lösning i moderna installationer med värmepumpar eller kondenserande pannor. Ofta även i blandade system – t.ex. en del av byggnaden med golvvärme – och en del med radiatorer, i system med flera våningar möjliggör detta t.ex. användning av en separat krets med en separat pumpgrupp för varje våning etc.
Naturligtvis, eftersom det finns separatorer i mycket olika storlekar, är det svårt att ange ett universellt flödesschema. Det är dock generellt en anordning med enkel konstruktion som ansluts omväxlande – annars skulle den inte vara funktionell. Nedan visar vi som exempel ett flödesschema för en separator som kan hantera upp till 7 grupper (4 på toppen och 3 på botten), vilket hjälper till att förstå hur flödet fungerar i denna typ av anordning:
Flödesschema med anslutningsriktningar i en separator 4-8 från Nordic Tec. Detta är en flersektionsseparator som möjliggör anslutning av fler grupper. De yttersta anslutningarna på botten (dvs. den sista anslutningen till höger och den sista till vänster) används för att ansluta till- och returledningen från värmekällan. För att upprätthålla den mest tillgängliga och överskådliga layouten i pannrummet används först de övre anslutningarna. De nedre anslutningarna används endast om fler kretsar behövs. Oanvända kretsar – täpps till med speciella täpplock, det är värt att kontrollera om dessa ingår i setet innan du eventuellt köper liknande sortiment.
Egentligen väldigt olika, i princip för varenda smak. På marknaden verkar de mest tillgängliga separatorerna vara för max 2-4 grupper, eftersom efterfrågan på dessa är störst. De motsvarar helt enkelt storleken på klassiska värmesystem. Men det finns också tillgängliga, i mer specialiserade butiker, större separatorer, till och med för över ett dussin pumpgrupper, vars längd mäts i nästan meter.
Det finns flera saker att vara uppmärksam på när man köper detta sortiment.
Den första frågan är om separatorn har isolering. Det är idag standard för denna produkt, om den saknas kommer separatorn att fungera som en radiator i pannrummet. Värme är inte gratis, vi vill väl inte betala för en radiator i pannrummet.
Den andra saken - mycket viktig - är anslutningsavståndet för pumpgrupperna. Om pumpgrupperna är av ett annat märke än separatorn måste du se till att de har samma anslutningsavstånd.
✅ Många proffs anser 125 mm som det klassiska anslutningsaxlavståndet och det är verkligen ofta fallet. Men om vår pumpgrupp har ett annat anslutningsavstånd än separatorn - kan det uppstå problem med anslutningen, eftersom de kanske inte är kompatibla. Det är bäst att välja separatorer just med det klassiska avståndet - dvs. 125 mm, på så sätt får man nästan säkerhet på att de flesta pumpgrupper på marknaden kommer att gå att anpassa. På samma sätt, om du redan har en separator och köper en pumpgrupp till den, är detta en fråga du måste kontrollera.
BLOGG:
Backventil i ett centralvärmesystem. Vad är det och varför installeras det?
Pumpgrupp för centralvärme – typer, användning
Pumpgrupp för golvvärme - kunskapskompendium
Solpumpgrupper - allt du behöver veta
Pumgrupper i värmesystem – vad är värt att veta?
Hur fungerar en trevägsventil med ställdon?
Leave a comment